Postmodernismens mörka hjärta.

Efter Gunnar Sandelins genomgång av postmodernismens sanna väsen och kritiken från Jordan Peterson och andra, är det inte utan att man börjar fundera på vilka människor som attraheras av postmodernismen.

Under mer än femtio års tid har jag efterlyst tillkomsten av en vetenskaplig specialdisciplin som jag gett namnet politisk antropologi, som jag tror skulle kunna besvara frågan ovan.

Själv tror jag att postmodernismens grundare, profeter och tillskyndare var och är en samling olyckliga, pessimistiska, osjälvständiga, egocentrerade, vilsna och genuint destruktiva själar, vilka utöver detta också kan betecknas som helt skrupelfria, manipulativa, avundsjuka, känslokalla, trolösa, inhumana och i ordets djupaste betydelse onda.

De som attraheras av postmodernismen är å andra sidan naiva, trögtänkta, lata, kollektivistiskt lagda, initiativlösa, viljesvaga, omogna, lättledda, slöa, osäkra, gruppberoende, lågpresterande, egosvaga, latent aggressiva och har en starkt dominerande flockmentalitet som leder dem i fördärvet.

Globalisterna – som inte är postmodernister men samvetslösa, manipulativa, helt skrupelfria, inhumana och ondskefulla – insåg tidigt postmodernismens potential och har därefter skickligt för sina syften utnyttjat det stora ansiktslösa kollektivet som har fångats i den postmodernistiska tankefiguren.

Denna globalisternas utvalda kanonmat går det inte att påverka särskilt mycket eller göra något åt, då detta kollektiv är oemottagligt för logiskt, självständigt och rationellt tänkande. För att bli av med postmodernismens skadliga inverkan i världen måste vi inrikta oss på att avveckla de västerländska oligarkerna, de politiskt korrekta politikerna på nationell och internationell nivå samt en gång för alla ta död på den internationella postmodernistiska kulturmaffian, i de enskilda västerländska länderna såväl som i EU och FN och olika NGO:er samt privatägda organisationer.

Invandring och mörkläggning

Dagens bloggtext är skriven av Gunnar Sandelin. En kortare version, som innehåller första halvan av denna text, har tidigare publicerats på sajten Det Goda Samhället.

Det finns ett YouTube-klipp med den kanadensiske psykologiprofessorn Jordan Peterson som har påverkat mig starkt. På tolv minuter förklarar han vad postmodernism är, varför vi måste skaffa oss kunskap om den och varför den måste bekämpas.

Sekvensen är några år gammal och säkerligen välkänd för många, men det hindrar inte att jag fortfarande kan spela upp den som ett slags revelj eller morgonbön för att få igång blodomlopp, närvarokänsla och tankeskärpa. Aldrig har jag väl hört ett så frenetiskt ordsvall utan en enda förflugen stavelse! ”He´s got the Holy Spirit in him”, tänker jag medan Peterson frilägger roten till mycket av vår tids ondska.

Med en närmast plågad framtoning beskriver Jordan Peterson postmodernismen som ett fientligt maktövertagande, som en ”en långt mer uthållig, illasinnad, skadlig…

Visa originalinlägg 1 822 fler ord

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s