Skandalen kring beslagtagandet av Aron Flams bokupplaga handlar inte om ett upphovsrättsmål, utan om den svenska statens försök att undertrycka sanningen om krigsårens svenska samarbete med Nazi-tyskland.

Jag kan inte presentera bevis i saken, lika lite som Krister Petersson kan göra det i Palmefrågan. Men jag kan peka på indicier, mönster, likheter och även kända intentioner hos andra liknande fall.

Om stora internationella jättar som Facebook och Twitter kan falla till föga för Morgan Johanssons välkända iver för censur mot dissidenter, oliktänkande och fria konstnärliga utövare, vad ska då inte en liten tilltufsad museiägare med dålig ekonomi göra inför PK-etablissemangets förkrossande övermakt.

Beslagtagandet av Aron Flams bokupplaga har sin motsvarighet i beslagtagandet av dagstidningsupplagor under krigsåren 1939-1945. Det handlar dessutom om samma sak. Tidningarna beslagtogs under kriget med motiveringen att publiceringarna kunde skada Sveriges förhållande till främmande makt d.v.s. Tyskland i det här fallet.

Socialdemokraterna behärskade makten i Sverige helt under kriget* även om det på pappret var en samlingsregering, men denna var mest en kuliss av enighet inför en krigisk omvärld.

Aron Flams bok kastar såväl gammalt som nytt ljus över de svenska socialisternas undfallande tillmötesgående, bredvillighet, samarbetsvilja, feghet och fjäsk inför sina ideologiska kusiner i Tredje Riket. Där uppmärksammas regeringens bortförklaringar, mörkningar, censur, lögner, desinformation och bedrägerier gentemot det svenska folket och den västliga militäralliansen. Även antisemitismen har varit närvarande i det socialdemokratiska partiet under hela dess 131-åriga existens. Starkast yttrade detta sig mellan Olympiska spelen i Berlin 1936 och fram till krigsslutet 1945. Idag är antisemitismen, särskilt inom SSU, ännu värre än under andra världskriget och särskilt utpräglad är den i Malmö stad – Sveriges motsvarighet till Molenbeek i Belgien.

I detta sammanhang vill jag betona att jag inte anser att det i första hand är det faktum att Aron Flam är av judisk börd som utgör grunden för agerande mot honom. Det är först och främst hans avslöjanden och kunskapsspridning om de svenska socialisternas skändligheter under kriget, men det handlar också om hans enorma popularitet inom svensk alternativmedia och dissidentsubklultur.

Värst inom svenskt PK-etablissemang när det gäller svek och hyckleri är de traditionella svenska massmedierna, som har haft kännedom om socialisternas svek och mörkningar under alla de 84 åren sedan 1936, vilka förresten råkar sammanfall med de 84 åren av socialdemokratisk politisk hegemoni under tiden 1936-2020. Inte ens Sovjetunionen kunde ståta med en så lång hegemoniepok, som bara blev blyga 74 år (1917-1991).

Man behöver varken vara en konspirationsteoretiker eller en aluminiumfoliehjälm för att förstå var skon klämmer när det gäller den aktuella svenska Tigeraffären.

 

* och dessutom under hela perioden 1936-1976

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s